Krav på undertextning? Vad säger lagen?

Från och med 23 september 2020 bör alla filmer från alla offentliga aktörer, tex myndigheter, landsting, kommuner, skolor och universitet undertextas. Dvs. all ny film som produceras och befintlig film som fortfarande används aktivt bör ha undertexter. Det gäller även för privata aktörer som utför tjänster med offentlig finansiering, tex privat skola, -omsorg och sjukvård.

Vi skriver bör, för det är inget krav på just undertexter utan på tillgänglighet. Lagen, Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service är till för att webb-information från offentliga aktörer ska bli tillgängligt för alla medborgare oavsett förutsättningar.

Det är ingenting nytt. Redan 2016 informerades om direktivet i EU. Sedan 1 januari 2019 har det varit ett krav på alla nyproducerade filmer i Sverige. Och från och med 23 september 2020 ska befintliga aktiva filmer som redan ligger ute på nätet också ha undertexter, (mer om aktiva filmer under undantag här under).

Vad betyder det mer konkret?

Det betyder att innehåll på webben, tex texter på en hemsida, bilder men även filmer på aktörens hemsida och i sociala medier, ska vara tillgänglig bland annat för de med nedsatt hörsel och de med nedsatt syn.

För nedsatt hörsel kan man undertexa och för synnedsättning kan man använda ljud som får förklara. Båda tillsammans kan kanske lösa kravet. Vi ska dock inte ge oss in i att tolka lagen här utan berätta mer om undertexter.

Andra alternativ?

Ett alternativ till att undertexta kan vara att teckenspråkstolka. Men det är inte säkert att alla kan teckenspråk, det tar plats av bilden i filmen, samt kostar en hel del extra att producera. Då är undertextning betydligt enklare, billigare och snyggare.

Undertextning bra på fler sätt

Inte nog med att man kan nå ut till de med funktionsnedsättning eller har svenska som andraspråk, man kan också bli mer intressant i Sociala Medier. Enligt en undersökning från Digiday från 2016, såg mer än 85% av Facbookanvändarna filmer med ljudet avslaget. Hur det ser ut i dag kan vi bara spekulera i.  

Två olika format

BRÄNNA IN
Det finns två sätt att använda undertexter. Endera kan man bränna in den i filmfilen. Då går det inte att stänga av eller på och storleken blir den som man har bränt in. Men man vet att den inte kommer strula eller inte spelas upp.

UNDERTEXTFIL
Det andra alternativet är att göra en separat undertextfil. En .srt-fil. Då läser filmfilen av undertextfilen och spelar upp den på samma sätt som sätt som den inbrända. Men källan själv kan bestämma hur den ser ut. Tex kan YouTube anpassa storleken på undertextningen så den ser bra ut på både en stor TV och på en liten mobilskärm. Andra fördelar är att man kan låta YouTube översätta undertextningen automatiskt med Google Translate och helt plötsligt har man en betydligt större potentiell publik. Kanske inte helt korrekt översatt alla gånger, men förvånansvärt bra.

Finns det några undantag?

- Direktsändningar är undantaget, så länge de inte publiceras på webben i efterhand. Då gäller samma regler.
- Arkiverade filmer. De filmer som inte längre användas aktivt kan ses som arkiverade filmer och är också undantagna. Tex en webbfilm som inte längre delas eller marknadsförs av aktören.

Okej. Hur löser vi detta?

Om ni har filmer som behöver undertextas kan man göra det själv via speciella undertextningsprogram. Eller så kan man såklart anlita oss som skriver undertexter på daglig basis. Vi hjälper gärna till!