Operation smile- Madagaskar

Nu har en vecka gått sedan jag landade hemma i trygga Sverige igen efter tio dagars inspelning i Madagaskar med fantastiska organisationen Operation Smile.Det här uppdraget var smått omtumlande, fantastisk och troligtvis det mest viktiga filmuppdraget jag gjort med en kamera på axeln. Jag tänkte berätta lite kort utifrån min roll som dokumentärfilmare om projektet (utan att avslöja så mycket) samt lite teknik-nörderi för de som tycker sånt är intressant.

 Photo: Zute Lightfoot

Photo: Zute Lightfoot

PROJEKTET
Operation Smile  är en välgörenhetsorganisation som verkar i de allra fattigaste länderna och hjälper barn födda med läpp- käk- och gomspalt att återfå sitt utseende genom kirurgiska ingrepp. Volontärer/kirurger/läkare flyger från hela världen och samlas för att tillsammans operera patienter som med största sannolikt aldrig hade fått chansen annars. Ön Madagaskar är ett land lika stort som Frankrike där 90% av befolkningen lever på mindre än 2 dollar/dag. Med hjälp av reklamblad, affischer och mass-sms gick informationen ut till allmänheten om när, vart och hur allt skulle gå till.

INSPELNINGEN
I en mer dokumentär berättarform följde vi programledaren/ journalisten Malou von Sivers och hennes dotter Julia (som själv föddes med gomspalt) och deras resa. Vi gick och rest med bil i timmar och gjorde besökte människor som hade otroliga historier att berätta. En flicka som vi följde var Clara, som föddes med både läpp och gomspalt följde vi lite extra (flickan i röd tröja i bildserien).

Till den så kallade screeningen kom det ca 250-300 personer, det är då alla få genomgå en hälsoundersökning för att se hur stort behovet är av att få en operation samt att säkerställa att alla är friska och kan genomgå en operation. Efter screeningen är klar var det dags för operation. Av sökande kunde 150 personer opereras. Resten skrevs upp på en väntelista och erbjöds komma tillbaka nästa tillfälle (ofta om 6 månader). Sjuka fick behandling och all viktig information som krävs för att dels bli friska men även info om varför de inte får opereras. Undernärda barn som var för små för operation fick delta i ett s.k. feeding-program. Där fick mammorna information om hur barnen ska matas för att gå upp i vikt, för att sedan förhoppningsvis kunna opereras vid nästa tillfälle. Vi följde Malou och Julia på nära håll, besökte byar, träffade läkare och kirurger och fick höra otroliga historier.

Det hela ska resultera i ett antal avsnitt till "Efter tio med Malou" samt en 44 minuters dokumentär som ska sändas på TV4 Fakta samt Sjuan. Nedan följer lite mobilbilder tagna under inspelningen.

UTRUSTNINGEN
Eftersom jag vet hur det känns efter en veckas släpande på tunga väskor i liknande länder försökte jag verkligen minimera min packning. Tack vare Sonys senaste uppdatering till Sony fs7:an som gör det möjligt att  använda "center scan" så kunde jag lämna det tyngsta och största objektivet hemma (Zeiss 135mm=grymt bra, något otympling). Visst det blir inte lika bra att köra center scan med en 50 mm glugg, men den vikten x antal resta mil /antalet beräknade filmade sekunder med den gluggen gjorde att jag lämnade det hemma.

 Photo: Zute Lightfoot

Photo: Zute Lightfoot

Jag valde att enbart ta med mig tre objektiv, 21,35 samt 50 mm. Det brukar räcka för att täcka det mesta i en sån här inspelning när man ska vara nära människor, i bilar, operationssalar m.m.  Utöver min vanliga filmutrustning (fs7, tre objektiv, stativ, kameraljud, hårddiskar, minneskort, batterier, reflexskärmar o.s.v.) så packade jag även med min Sony A6300. En mindre Sony-kamera med samma mount som på fs7:an och "ungefär samma" codec (XAVC-S). Till denna minikamera körde jag enbart med en fast 35 mm 1,7 objektiv samt med ett nd-filter. Jag filmade även med Zeiss-objektiven med hjälp av PL-adaptern med a6300:an. Jag gjorde ett videotest med lilla kameran innan avfärd för att se om det skulle kunna funka. Se test nedan (med 35mm 1,7)

A6300:an fick åka med i resväskan, vilket innebär att jag även kunde filma när det annars hade varit väldigt svårt, såsom på flyg/marknader/trånga utrymmen och därmed få klippbilder/miljöbilder utan att väcka alldeles för stor uppmärksamhet. Eftersom Jennie Segerheim (ljudteknikern) även spelade in separat ljud i mixern kunde vi köra en "klappa" där det var trångt och även ta upp riktigt ljud där vi ville.

Sony a6300, Vocas PL-adaper och Carl Zeiss 21 mm. (uppackning råder i bakgrunden=kaos)

Att genom en kameralins få följa föräldrar när deras barn vaknar upp efter en läppspalt-operation, eller att se kirurger jobba sig svettiga för att hjälpa människor att återfå ett normalt utseende efter att ha blivit mobbade hela sina liv är svårt att beskriva med ord. Man får perspektiv kan man säga.
Där borta blir man glad om man får en liten bit mat, eller ett par tofflor som kostar några kronor. Här diskuteras det om den senaste uppdateringen till Iphone är värd att ladda ner, man vill ju inte få buggar i operativsystemet när man ska se Netflix i telefonen.

Håll utkik efter avsnitten som kommer i "Efter tio med Malou" under hösten, samt dokumentärfilmen som kommer någon gång under 2017.

/Martin